Sambusek - goda fyllda matbakverk!

Lördagarna har nu etablerats som matlagningsdagarna här i vår compound! Jag skrev tidigare om såsen vi gkorde i köttkvarnen som var ett tillbehör till de sambusek vi gjorde.
Sambusek är vanliga i mellanöstern och centralasien och kan jämföras med vad vi vanligen skulle kalla piroger.
Vi fyllde de flesta med pumpa eftersom det är säsong för det här nu, men vi gjorde också några med soja och kål och andra med halloumi och mynta.
Först och främst gäller det att göra en bra deg. Jag kan inte ge något exakt recept här eftersom vi gjorde den mest på känn. Men någonting så här:
0,5 liter vatten
1 msk salt
1 ägg
8 dl mjöl samt mjöl till utbakningen
Lös upp saltet i vattnet och ta i några dl mjöl och blanda tills det är slätt. Knäck ett ägg i degen och blanda allt. Ta i resten av mjölet och knåda degen smidig. Degen ska vara ganska tung så det kan behövas mer mjöl. Knåda den ordentligt så att den går lätt att kavla efteråt.
Degen kavlas ut tunnt i stora sjok och penslas med olja och smält smör. Sedan rullas degen ihop i en rulle och får vila en stund.
Pumpafyllning:
1 pumpa
1 lök
Spiskummin
Chiliflagor
Salt och peppar
Hacka löken mycket fint och lägg i en skål. Rensa pympan från skal och kärnor och riv den grovt och blanda med löken
Blanda i kryddorna och låt blandningen vila. Vi gjorde fyllningen dagen innan så den fick safta till sig ordentligt.
Så gör man sambusek:
Skär degrullarna i lika stora delar och kavla bitarna till tunna rundlar. Lägg en dryg matsked av fyllningen i mitten av rundeln och vik degen över fyllningen i tre flikar så att det bildas en triangel.
Lägg trianglarna på en bakplåt med skarven på sambuseken nedåt och pensla med vispat ägg. Grädda på 200 grader tills de fått fin färg. Vi gjorde som sagt även ett par andra fyllningar. En med kål och sojabitar ungefär som den som vi fyllde vår Mantu med. En annan var en blandning med hackad halloumi, chiliflagor och torkad mynta. Serveras sedan med tomatsåsen jag skrev om tidigare!

Savoykåldolmar med timjanrostad potatis och butternut squash

Efter att ha bott på olika hostel i en månad och alltså inte ha kunnat laga mat är det kanske ingen större överraskning att det jag kanske älskar mest med min nya lägenhet är köket! I lördags fyllde min lägenhetskompis Jenny år, så då passade jag på att ta grytorna i besittning. Det kan sägas med en gång – det här landet fortsätter att växa i mina ögon! Kärleksaffären började på allvar när jag såg det helt enorma utbudet av olika kål- och pumpasorter i min lokala butik... Här finns det verkligen grejer att välja mellan!

Nåväl, nog ordat om detta. Här kommer receptet på kåldolmarna som nästan omvände ett helt gäng av die-hard köttätare. Tyvärr finns det inga bilder, så ni får helt enkelt använda fantasin – och tro mig när jag säger att det både var gott och estetiskt tilltalande...

Det här använde jag till 6 personer:

1 liten squash
3 burkar svarta bönor
1 stor purjolök
1 liten broccoli
2 små savoykålshuvuden (de största bladen)
½ paket fetaost
1 bit lagrad cheddar
Några klyftor vitlök, en chilifrukt, en näve semi-soltorkade tomater, herbamare buljong, massor av hackad färsk bladpersilja, några rejäla skvättar vitt vin, några skedar dijon, örtsalt, nymortlad svartpeppar

Gör så här:

Börja med att hacka squashen så fint det bara går. Gör likadant med broccolin och purjolöken och fräs sedan långsamt i en klick smör så att purjolöken smälter så där trevligt. Ha i hackad chilifrukt och vitlök (jag brukar hacka, men pressa går förstås också bra) och tillsätt de väl sköljda bönorna (det kan lätt smaka hundmat om man inte sköljer ordentligt). Häll över vinet och en klick buljong och späd med vatten om det behövs. Smaksätt med dijon och salt och peppar och låt puttra ihop till en gegga. Tomaterna och persiljan tar du i mot slutet, liksom feta och cheddar. När du fått till smaken och rätt konsistens – det får inte vara vattnigt, då blir det svårt att rulla – tar du järnet från spisen och riktar uppmärksamheten mot savoykålen.

Bryt försiktigt av blad för blad (men bry dig inte om de allra minsta, fyllningen måste ju få plats) och förväll i saltat vatten tills bladen är mjuka nog att rulla, men inte överkokta. Lägg en lagom klick bönröra på varje kålblad och rulla ihop till en dolme. Kåldolmarna lägger du sedan tätt i en ugnsfast form. Strö lite riven cheddar över och sätt in i ugnen (175 grader) en stund så att osten smälter och allt blir genomvarmt.

Servera kåldolmarna med potatis och butternut squash (eller någon annan pumpasort) som du skär i generösa bitar och rostar i ugnen med olivolja, vitlök, örtsalt, riven muskot och enorma mängder färsk timjan – och glöm för allt i världen inte blomkålspurén!

Vad hände med pumpan, del 2: Pumpalasagne

Jag har mest använt pumpa till soppa tidigare, men när jag nu hade hälften av en jättepumpa till mitt förfogande så tyckte jag att det var dags för mig att vidga mina vyer. En riktigt lyckad skapelse var en pumpalasagne som jag bjöd några vänner på en mörk kväll i slutet av november. Jag började med att rosta den skivade pumpan med några droppar olivolja, flingsalt och peppar i ugnen. När pumpan var mjuk stötte jag den med en potatisstöt till ett grovt mos. Det blir godast om det fortfarande finns en del lite större pumpabitar kvar. Mitt mos kryddade jag med muskotnöt (en av pumpans allra bästa vänner), spiskummin, färsk mynta och lite lantbuljongspulver. Känner jag mig själv rätt slank det förmodligen ned en del andra kryddor också, men det här är dem jag kommer ihåg. Ja visst ja, chili och vitlök fanns såklart med - men det är nästan självklart i det mesta av det jag lagar...

Innan jag varvade mitt mos mellan lasagneplattorna vände jag ned fetaost i tärningar och smakade av med svartpeppar och örtsalt. För att få lite tuggmotstånd fräste jag purjolök och squash med salt och peppar, vitlök och en skvätt vitt vin och slängde på lite av blandningen ovanpå pumpamoset i varje lager. Jag gillar verkligen inte ostsås, så istället toppade jag min lasagne med en tomatsås och smulad fetaost. Jag älskar tomatsås som fått koka riktigt länge och långsamt - då behövs det nästan inga kryddor. Mjukfräs hackad gul lök och vitlök, slå på en burk krossade tomater, lite buljongpulver och en skvätt rött vin och låt det sedan stå och puttra tills såsen kokat ihop ordentligt. Gör du på två burkar kan du servera såsen som ett tillbehör till lasagnen. Det gjorde jag - och det blev mycket lyckat!

Pumpan - vad hände sen?

Så vad hände med pumpan?

Marikas pumpadel:
Den blev till pumpapaj efter amerikanskt recept. Pumpapaj är mycket mer komplicerat än man tror och dessutom är det en efterrätt med pepparkakskryddor. Det var förvånande. Sällskapet som den åts i som förövrigt var halvamerikanskt uppskattade pajen även om jag inte tyckte att den var särskilt spännande.

Bättre var pumparaviolin som mina grannar fixade till. Innehållet var pumpa, mandelbiscotti, ricotta och parmesan. Mandelsmaken balanserade sötman i pumpan fint. Dessutom var den kryddiga tomatsåsen som servererades till helt perfekt som tillbehör.

Pumpasoppa är en annan favorit. Man kan göra soppa på massa olika sätt. Favoriten är att rosta pumpan i ugnen med vitlök. Sedan kokar man den med buljong, vitt vin och lite mjukstekt gul lök och låter den gå ett par varv i matberedaren tills soppan får en slät konsistens. Med en skvätt grädde i på slutet så blir det krämigt och fantastiskt.

Historien om pumpan

En solig höstdag när vi åkte hem till Malmö från Ängelholm körde vi förbi en skylt som utlovade jordärtskockor. Vi tvärnitade och körde i riktning mot vad vi hoppades skulle vara ett litet jordärtskocksparadis. Efter lite letande och en del inkräktande på privat område hittade vi tillslut rätt. Vid en vitrappad gård med röda gavlar väntade ett dignande bord med inlagda grönsaker, nyskördade chilifrukter och de utlovade jordärtsskockorna. Men det som framförallt fångade vårt intresse var det enorma berget av vackra orangea pumpor, modell större. Vi stoppade glatt alla kontanter vi hade på oss i en burk och åkte lyckliga hem med tolv kilo pumpa, ett och ett halvt kilo jordärtsskockor och lite annat smått och gott. Till våra kollegors förtjusning blev pumpan förstås stående på vårt kontor ett par dagar innan vi gjorde slag i saken, klöv pumpan i tu och begav oss hem för att experimentera i våra respektive kök.

Det kan sägas direkt - pumpan tjänade oss väl i över en vecka, och den mättade många. Kanske blev våra vänner lite trötta på pumpa efter ett tag, men i så fall så höll de god min. Det är många som tror att pumpa bara kan bli paj eller soppa. Vi kan dock lova att det finns betydligt fler användningsområden!