2 x Värnhemsthai

Nu var det ju visserligen min sista dag på jobbet igår, men ett sista inlägg på temat Lunch på Värnhem tänkte jag att jag skulle dela med mig av innan jag flyttar till London om ett par veckor.

Vi har två thairestauranger som vi brukar alternera mellan. Den ena, Korrapong, ligger i samma hus som kontoret och är därför ett bra alternativ om man har väldigt bråttom eller om det snöar. Där kan man få med sig vegetarisk tofugryta och ris för blygsamma 49 kronor, men så brukar den inte vara någon smaksensation heller. Buffén för 89 har jag länge varit lite skeptisk till, men härom dagen provade jag den trots allt - och insåg att det fanns en hel del gott bland de 14 rätter som serverades. Faktum är att de håller högre standard än tofugrytan man får till (som är samma som man får med sig vid avhämtning) och det finns tillräckligt många vegetariska alternativ för att man skall bli mer än mätt...

Den andra är May Sen vid Slussen. De har aldrig något vegetariskt på menyn, men fixar gärna en grön curry med grönsaker och tofu om man ber om det. Den är stark och god och serveras med ris och vegetariska vårrullar. Nog för att det finns bättre thaiställen i Malmö, men för att vara ett lunchställe vid Värnhem tycker jag ändå att May Sen levererar! Repertoaren kanske inte är så stor, men det åtminstone sting i det de serverar!

Pizzalunch på värnhem

Jag har lite svårt för pizza till lunch om det inte är söndag och lördagens äventyr gör dagslångt soffhäng till den enda rimliga sysselsättningen. Ibland är det dock ganska trevligt att äta lunch på Molto Bene på Östra Förstadsgatan 29. Ännu trevligare var det förstås när man själv fick välja 5 ingredienser man ville ha på sin pizza, men jag antar att man inte kan få allt här i världen. Deras Funghi-pizza med rökt mozzarella och ruccola är i alla fall god och inte särskilt flottig. Extra god blir den om man strör över lite av den torkade chilin - och delar pizzan med en vän. Då kan man nämligen komplettera med en sallad. Vegetarisk sallad finns märkligt nog inte på menyn, men de fixar en om du ber om det!

Lunch på Any Time

Härom dagen var vi ute och körde på Föreningsgatan på väg tillbaks till kontoret och eftersom det var lunchtid bestämde vi oss för att göra ett stopp på Any Time vid Konserthuset. Det var visserligen lite skralt med vegetariska alternativ, men vi beställde veckans pasta som var en pennehistoria med broccoli och en gräddbechamel med vitlök. Nu har vi ju visserligen slutat gå till Italia precis vid Värnhemstorget för länge sedan, men det var ändå svårt att inte göra jämförelser. På Italia serverar de nämligen också en hel del pasta med gräddsås och broccoli - men där tog likheterna slut. Italias pasta är nämligen alltid överkokt och smaklös, medan Any Times penne var trevligt al dente, såsen krämig och god med sin balanserade vitlökssmak och broccolin fortfarande spänstig. I priset (75 kronor) ingick även en väl tilltagen råkostbuffé med tre olika salladssåser och bröd. Jag blev väldigt förtjust i en av dressingarna som var någon sorts tomat-och-lök-vinaigrette, och kunde inte låta bli att lassa på lite extra...

Jag förstår att Any Time brukar vara knökfullt på lunchen. Det ligger kanske lite väl långt bort från kontoret, men jag kommer gärna igen! Allra bäst vore det förstås om de kunde ha en veckans eller dagens vegetariska på menyn, men jag får väl helt enkelt hålla tummarna för att nästa veckas pasta också är vegetarisk.

Halloumisallad på café Element

Café Element ligger ju visserligen tekniskt sett i Rörsjöstan och inte på Värnhem, men det ligger inom cykelavstånd från kontoret, så därför får det kvala in i lunch på värnhem-kategorin ändå...

På trivsamma Element vill man egentligen stanna längre än en lunch tillåter och det är inte utan att jag blir lite avundsjuk på dem som sitter kvar med sin bok när jag måste gå tillbaks och jobba. Jag brukar äta deras Halloumisallad när jag är där. Den är kanske lite i dyraste laget, men trevlig, fräsch och smakrik. Kan rekommenderas!

Café Stunden: En liten rawfoodpärla vid Slussen

Idag fick jag oväntat lunchbesök av min mamma och vi bestämde oss för att testa Café Stunden, beläget i en liten ljus och trevlig lokal på Östra Tullgatan 4 i Malmö. Café Stunden använder bara ekologiska råvaror och allt på menyn känns fräscht och genomtänkt. Vi beställde Dagens Raw för 75 kronor. Det var en vackert presenterad tallrik zucchinipasta med en "bolognese" gjord på nötter och tomat som serverades tillsammans med en krispig och smakrik sallad och en helt fantastisk pesto. Det var faktiskt länge sedan jag åt något så överraskande gott! Smakerna var så välkomponerade och alla grönsaker så färska att jag kommer att vilja gå dit igen imorgon. Det kanske finns hopp för Värnhem trots allt...

Falafel och glass - en oslagbar lunch!

Idag öser regnet ner i Malmö och jag jobbar fast alla andra har semester, så jag tänker mig lite drömskt tillbaks på soliga dagar innan kontoret tömdes på folk. Jag vet att jag har klagat en del på lunchutbudet runt Värnhem, men det finns faktiskt ett par vattenhål även här. Ett ständigt vinnande koncept är att köpa med sig en falafel från Falafel no. 1 och sätta sig på Drottningtorget och äta i solen. Sedan avslutar man med en ljuvlig glass från Dolce Cecilia och låtsas att man är i Italien.

Amanos

Amanos är ett populärt pizza och kebabställe som ligger på Östra förstadsgatan. Trots att många av mina kollegor är hängivna anhängare har jag aldrig kommit mig för att gå dit förrut - kebab är ju inte säskilt vegetariskt - men idag insåg jag att det faktiskt finns ett par vegetariska alternativ på menyn och bestämde mig för att testa. Jag beställde grekisk sallad i pitabröd och jag måste säga att jag verkligen blev positivt överraskad! Pitabrödet var fantastiskt gott och nybakat och fyllningen som bestod av isbergssallad, oliver, tomat, gurka, paprika, feferoni, tzatziki och rejäla bitar fetaost var både fräsh och smakrik. För 55 kronor får man en mastodontportion och det var inte utan att jag saknade den andra arga vegetarianen lite extra idag, det hade räckt till henne också...

Maguro Sushibar

Jag har hört från en säker (fiskätande) källa att sushin på Maguro på Östra förstadsgatan 15 är riktigt god. Tyvärr lever deras Wegi wok inte riktigt upp till samma standard, och det är egentligen helt onödigt. Nudlarna är nämligen goda och inte överkokta, det är bra variation och spänst på grönsakerna och rätten serveras med trevliga tillbehör såsom algsallad och pickles. Problemet är bara att hela anrättningen är fullkomligt dränkt i tjock soyasås. Så dränkt i sås att det inte spelar någon roll att grönsakerna är varierade och bra, för det är helt omöjligt att känna skillnad på paprika och lök ändå. Det är också något av det slabbigaste man kan äta och absolut ingenting man skall ge sig på om man har en lunchdate man vill imponera på eller har ett viktigt möte på eftermiddagen. Om man inte tycker att soyastänk på kläderna är ett fashionstatement, så måste man vidta extrema åtgärder. Vi talar servett i halslinningen och ett avstånd mellan mun och tallrik som inte får överstiga 5 cm. Tycker du som jag att det här inte låter som ett särskilt trevligt sätt att äta lunch på? Skippa Maguros wok!

En obehaglig lunchupplevelse

Idag åt jag mitt livs kanske äckligaste lunch. Eller snarare: det gjorde jag inte eftersom hela skiten åkte i papperskorgen efter bara ett par tuggor. I hörnet Grönegatan och Norregatan ligger ett hyfsat nyöppnat ställe som säljer sallader, mackor och allt det där vanliga. Solsugna som Anna och jag var efter en lång förmiddag inomhus på våra respektive kontor tänkte vi att en pastasallad på en bänk skulle sitta som en smäck, men så blev det alltså inte... Nu har jag visserligen inga större förväntningar på en pastasallad för 29 kronor, men någonstans måste man väl ändå kunna utgå från att något som marknadsförs som pastasallad åtminstone innehåller både pasta och någon form av sallad. Det gjorde den inte. Green 2 Eat:s vegetariska pastasallad består av - just det - pasta. Bara pasta. Gentilt nog hade de hällt på någon form av dressing också. Den kallades pesto, men enligt samma logik som ovan så hade den alltså ingenting med pesto att göra. Den hade däremot rätt mycket med härsken olja att göra och där har vi alltså också huvudanledningen till att äckelpastan hamnade i papperskorgen. Tack och lov så sken solen skönt och sällskapet var det inget fel på heller, för annars hade jag nog kunnat få men för livet...